Flyktingbloggen En plats för flyktingpolitisk debatt

Europa har många anledningar genom århundradena att känna skam, nu senast för de stora flyktingkatastroferna på Medelhavet. Häromdagen drunknade mer än 900 hundra människor i sin desperata flykt från eländiga hårda hemländer. Länder som inte kan ge dem de basala behov och den trygghet de behöver för ett anständigt liv. Myten om det lyckliga framgångsrika Europa där alla kan hitta en väg är både stor och falsk. Men vad gör inte en människa om allt är hopplöst och framtid, frihet och säkerhet saknas? Troligtvis är det många barn som omkommit under dessa fasansfulla båtfärder, vilken smärta och ångest de har fått uppleva under de sista delarna av sina alltför korta icke påbörjade liv. Det är svårt att sätta sig in i flyktingarnas vidriga situation när de tvingas ut på dessa färder, som kostat dem och släktens alla besparingar och alla upptänkliga lån, som ska återbetalas. Det är krig, våld, tortyr, extrem fattigdom, hot och trakasserier, miljökatastrofer ( ofta förorsakade av Västs livsstil ) m.m. som tvingar och driver iväg dessa olyckligt lottade, födda i ett land, som de inte valt.
Nu beskärmar sig alla ansvariga i Europa och talar om hur vi kan hjälpa till och förhindra liknande kusliga katastrofer. Det finns flera viktiga beslut som kan tas: Först att skapa lagliga sätt att få visum till Europa, att utjämna rikedomsklyftorna i världen, att inte exportera vapen, som i slutändan hamnar hos regimer som förtrycker sina medborgare, att arbeta mot klimatförstörelsen.
Min slutfråga är: Varför kan en europé åka runt i världen som lyxturist, men t.ex. en syrier, somalier eller eritrean å andra sidan bara har den möjligheten att via cyniska människohandlare ta sig på livshotande färder till Europa? Stor skam bör vi alla känna!

Ingeborg Sevastik

Bengt SjöbergFör några dagar sedan träffade jag några kvinnor från Eritrea på vårt språkcafé. Vi satt och fikade och pratade. De hade ägnat god tid åt sina frisyrer som bestod av olika flätor, lockar och hårförlängningar. Jag frågade hur de tagit sig hit till Sverige. De berättade om fasansfulla dygn på en överlastad och ranglig båt. Alla passagerare stod tätt sammanpackade i flera dygn. Jag undrade hur de bar sig åt när de behövde gå på toaletten, men fick endast några lågmälda svar medan kvinnorna slog ner blicken. Fortsätt att läsa

Anders Svensson

För att undvika den typen av katastrofer som vi regelbundet ser i Medelhavet  med 100-tals drunknade så måste flyktingpolitiken i Europa göras om.  Det som behövs är legala sätt att ta sig in Europa och möjlighet att söka asyl innan ankomst till Europa.

Ett organiserat mottagande där Europa (EU) eller FN ordnar flyktingläger i andra länder och låter folk söka asyl därifrån med efterföljande ordnad transport till Europa alternativt ordnad transport till Europa med asylsökningsprocessen här. Det kan och bör se olika ut i olika perioder och på olika platser. En sådan här förändring är nödvändig för att katastrofer i Medelhavet ska kunna undvikas. Samtidigt räcker det förmodligen inte.

Sannolikt måste även möjlighet att söka asyl på konsulat och ambassader införas så som det var för 30-40 år sen.

 

I vilket fall som helst måste en förändring komma tillstånd. Att låta flyktingar vara utelämnade till människosmugglare och människohandlare är inte rimligt. att låt människor färdas över Medelhavet i usla båtar med ständig risk för döden är inte mänskligt. Europa måste få en mänskligare och öppnare asylpolitik.

Jytte GutelandDet var med förfäran jag tog del av nyheten att Medelhavet har drabbats av ännu en flyktingkatastrof. UNHCR rapporterar att uppåt 400 migranter uppges ha drunknat i söndags utanför Libyens kust. Söndagens katastrof innebär att det nu är 900 människor som är rapporteras ha drunknat eller är saknade efter katastrofer i Medelhavet bara i år. Under förra året drunknade drygt 3400 människor i Medelhavet under deras flykt mot EU och i år har antalet ökat enormt jämfört med samma tid 2014. Fortsätt att läsa

Görel Sävborg-LundgrenDe senaste veckorna har vi fått läsa eller höra om hur flera tusentals människor på flykt från Afrika kommit i land i Italien, räddade ur överlastade båtar som förlist på Medelhavet. Ännu flera människor har dött i havet, dock inte smugglarna som sålt platser på båtarna; de sägs ha lämnat sina fartyg innan de förliste. Bara den senaste veckan har 11 500 personer anlänt till Italien, läste jag i DN i söndags. En oerhörd siffra. Det är inte så svårt att förstå att Italien inte riktigt klarar av att ta emot flyktingarna på det sätt de ska, enligt den gemensamma asyl- och migrationspolitiken som EU antog förra året. Fortsätt att läsa

Det har haglat av moraliseringar och fördömanden av tiggeriet på olika platser. Riktningen är klar från de som fördömer -slå på de som redan ligger.

Den forna omhuldade journalisten från SVT Elisabet Höglund slog rekord i fördomar. Allt tiggeri på gatorna är otäckt och förkastligt och hon hänvisade i sitt hat till källor som dels inte finns, dels var osanna. Tiggerier för henne är främlingsfientligt kopplad. Inget att säga om sin västgötske landsman och stortiggare Bert Karlsson som med statliga pengar profiterar stort på flyktingar. Samme Karlsson som när han ledde Ny Demokrati avskydde flyktingar och invandrare, innan profitabel affärsverksamhet yppades. Inget om den avancerade och organiserade tiggeriverksamhet bidragsorganisationer och stiftelser faktiskt lever på och som är så fint när det kallas välgörenhet. Heller inget om att dessa organisationer ofta har sina kassaböcker fyllda av miljoner som förräntar sig – i absurd kontrast till de av Höglund så avskyvärda småtiggerierna på gatorna.

En dag när jag skulle byta pendeltåg på Karlbergs station i Stockholm fick jag se något jag hittills inte hade sett. Det är på gränsen till gulligt. Precis när jag hade gått av tåget kom en man och sträckte fram sin pappers- kaffekopp i vilken han ville ha en slant. Därpå gick han vidare men vad jag inte sett tidigare var att den här mannen bar på en uppsamlare på dryga halvmetern lång med gripklo längst ut. När tåget lämnat perrongen började den tiggande mannen att jobba. Han gick på

kanten av plattformen och fångade med sitt redskap upp de burkar och plastflaskor som slängts där, en meter ner mellan spåret och plattformen. Han fångade upp ganska många pantflaskor och burkar på kort tid. Men inte nog med det, när han plockade upp sina pantflaskor plockade han också upp annat skräp som låg där nere, plastpåsar, papper av olika slag och jag såg honom fånga en finare påse, en sån där man bär en vinflaska i när man ska på fest och vill vara artig. Allt det

som han, utöver pantflaskorna, plockat upp för extra kontroll och lagt på plattformen lät han sedan inte ligga kvar på plattformen. När genomsökningen var klar letade han upp en papperskorg i vilken han lade all den bråte han hittat och inte hade någon användning av.

Jag måste tillstå att jag var ganska häpen över mannen och hans ”arbete”. Jag stod där också och blev förbannad på alla fisförnäma moralister. Dessa hemska gemena tiggare! Någon eller rättare sagt ganska många trafikanter har oreflekterat slängt sitt skräp av allehanda slag rakt ner på spåren. Bekvämt och bra, papperskorgarna finns ju där flera meter bort. Hur som helst gjorde denne man ett gott jobb både som tiggare och miljövårdare. Det vore någonting för Höglund

att se. Det finns ingen yrkesgrupp längre som med tät regelbundenhet samlar upp bråte vid sidan om plattformarna och på spåren. Det har vårt arbetsmiljöarbete för länge sedan förbjudit, på grund av alla faror det kan innebära. Det är givetvis helt korrekt, riskfyllt arbete ska bort.

På plattformarna däremot håller städarna det fint, det vet och ser vi och kan njuta av.

Sensmoralen av detta är att ta det litet lugnt och inte fördöma personer som vi i förstone tycker gör så fel, typ tiggarna, en grupp personer vi aldrig tidigare konfronterats med. Frågan är ändå hur man kan ha mage och en del hjärna och minimalt hjärta att fördöma människor som har det tufft och är ekonomiskt väldigt fattiga? I kölvattnet av det Höglundska främlingsfientliga och fördomsfulla inlägget har många tragiskt nog spätt på ganska ordentligt. De har menat att det är

tiggarna och uteliggarna själva som, helt och hållet på egen hand, orsakat sin svåra situation och till och med självmant valt att leva som de gör. Tiggeriet ska helt enkelt förbjudas i lag. Suck!

Grupperingar som sverige- och nationaldemokrater har onekligen fått hjälp från rätt håll i sina fördomar, en känd mediefigur, om än synnerligen före detta. En journalist som en gång i tiden inledde sin journalistiska karriär på LO-tidningen. Tänk så illa det kan gå!

Sten-Erik Johansson, föreståndare Fackligt Center för Papperslösa.

FridaNär brittiska IRR, Institute of race relations, förrförra veckan släppte sin senaste rapport om våld i samband med asylprocessen i EU rapporteras 160 bekräftade dödsfall mellan 2010-2014 (http://www.irr.org.uk/publications/issues/briefing-paper-no-10/ ). Mörkertalet är stort, inte bara på grund av underrapportering utan också för att många länder inte för tillgänglig statistik. Likt tidigare rapporter är andelen som tagit sitt eget liv störst, 46 procent av de 160 personerna valde, allt som oftast precis före en utvisning – inte sällan i en cell i statens förvar – att ta sina liv. Några dog för egen hand i flykt från polis. Fortsätt att läsa