Flyktingbloggen En plats för flyktingpolitisk debatt

Frida MetsoValrörelsen har startat och trots god förberedelse från alla delar av flyktingrörelsen över hela landet och en omvärld som stormar mot oss i media varje dag tycks intresset för att prata flyktingfrågor mycket litet. I tidigare valrörelser har detta berott framför allt på att Socialdemokrater och Moderater inte haft någon vilja att avslöja de politiska likheterna dem emellan i flyktingpolitiken. I år finns anledning att tro att även flyktingvänliga partier kommer tveka inför att lyfta frågan – Migrationsverkets senaste prognos (en prognos vi dock lärt oss ta med en nypa salt) ger jugoslaviennivåer på mottagandet, och i ett sådant läge är det komplicerat att kommunicera till väljarna att det finns kritik att rikta mot asylprocessen. Fortsätt att läsa

Gülay KutalMinoritetsungdommer som tar høyere utdanning i større grad enn befolkningen i alt, kan selvsagt gjennomføre videregående skole i like stor grad

Bare fire av ti innvandrergutter fra ikke-vestlige land fullfører videregående skole, viser en fersk rapport, star det i Aftenposten tirsdag 5. august. Hos jenter er det seks av ti som fullfører, mens i alt for de fleste kommunene ligger andelen omkring 70 prosent eller syv av ti elever i alt fullfører videregående skole. Rapporten det vises til heter “Innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre i 13 norske kommuner” og er laget av Statistisk sentralbyrå. Samtidig viser rapporten at minoritetsungdommer tar høyere utdanning i større grad enn befolkningen for øvrig! Hva skyldes dette som fort kan ses som en motsetning? Og hva skyldes at andelen som fullfører videregående skole blant minoritetsungdommer tross alt er lavere? Fortsätt att läsa

Sanna VestinLåt mig berätta om Mohadese, åtta år. Mohadeses pappa måste följa med när polisen kom. Ingen vet när han kan komma tillbaka. Mohadese och hennes lillebror bor i Sverige. Enligt lagen har deras pappa Zaman också rätt att bo här, just för att hans familj gör det och han har själv bott här i många år. Men han måste söka uppehållstillstånd från hemlandet – ett land i krig. ”Vi vill ha våras pappa som alla andra barn, säger Mohadese.” Men vad hon tycker räknas inte som ”synnerligen ömmande” nog för att Zaman ska slippa utvisas. Hennes pappa deporterades med ett chartrat plan till Afghanistan.

Mohadeses pappa hade inget val. Idag har han flytt vidare och befinner sig papperslös i ett annat land där han ska försöka ansöka om återförening med sina barn. Ingen vet om eller när det kommer att lyckas. Fortsätt att läsa

 

Benny LindholmIgår mötte jag en kurdisk man som tack vare arbetskraftsinvandringen bott och arbetat i Sverige ett par år och nu drömde om ett svenskt medborgarskap. Han fick mig att börja drömma. Tänk om de regler som gett honom uppehållstillstånd – och som av vissa beskrivs som extremliberala – kunde bli norm i utlänningslagen och inte bara ett undantag i en annars begränsande lagstiftning. Fortsätt att läsa

PederDet är ett rättsosäkert system, med oseriösa tolkar och dåliga advokater.
Europadomstolen och UNHCR har anmärkt på, klagat på, och kritiserat migrationsverket för deras rutiner, kunskap och över hur de handlägger ärenden och grundlägger de beslut som fattas. Otaliga andra organisationer, institutioner och myndigheter har också gång efter annan kritiserat asylprocessen i Sverige. Fortsätt att läsa

unnamedI nästa vecka har det gått ett år sedan lagen om vård som inte kan anstå trädde i kraft. Att
papperslösa har laglig rätt till vård är en stor framgång, men enligt en sammanställning av Röda Korset är kunskapen om lagen inom vården dålig och nästan var tionde papperslös som det senaste året sökt hjälp på Röda Korsets vårdförmedlingar har nekats vård. Fortsätt att läsa

I år 2014 finns det mer än 50 miljoner människor som är på flykt i olika delar av världen. Inte sedan andra världskriget har det varit så många personer som tvingats iväg p.g.a. krig, våld, förtryck, tortyr, olaga fängslande, hot, förföljelser, svält, hunger och annat.
Samtidigt i år 2014 uppmärksammar vi att det är hundra år sedan första världskriget bröt ut. Tidningar har reportage och artiklar om de hemska striderna i Belgien och Frankrike, där trupper hetsades mot varandra med meningslös massdöd och obeskrivligt lidande som följd. Skyttegravskriget på vidriga leråkrar och i grävda tunnlar i köld och regn har beskrivits i både fackböcker och romaner. Många reser nu till de stora krigskyrkogårdarna och betraktar de enorma raderna av kors, varje kors är ett minne över en för tidigt död människa. Jag läste i DN om en skolklass som rest dit och som läst namnen och årtalen på de stupade och blivit tagna av att en pojke inte hunnit bli 16 år innan han hamnade som begravd på krigskyrkogården. De eleverna fick sig en stark påminnelse om krigets meningslöshet. Fortsätt att läsa

Anna-SofieJag har tidigare skrivit här på flyktingbloggen om fördomar mot muslimer och Islam, och detta tema är något jag önskar att komma tillbaka till. Som de flesta vet är fördomar förutfattade antaganden som ofta uppstår vid brist på information. Vi fyller kunskapsluckor med idéer som för oss tycks sannolika, istället för att ta reda på fakta. Många fördomar bidrar till att bygga upp rasistiska hållningar och bidrar till ökad främlingsfientlighet – och dessa fördomar måste vi passa oss för och göra allt för att motarbeta och allra helst krossa. Det bästa sättet, tror jag, är med kunskap. Men tyvärr är det många som vägrar att lyssna, eller blundar för fakta. Varför? Fortsätt att läsa