Flyktingbloggen En plats för flyktingpolitisk debatt

Sanna VestinDen 27 augusti högtidlighålls ”Raoul Wallenbergs dag”. Det är en dag för att hylla den enskildes civilkurage när medmänniskors hotas. Vi minns Raoul Wallenberg för hans civilkurage. Han hade ett uppdrag, men tänjde också på uppdragets gränser. Till exempel lät han utfärda svenska skyddspass till judar i Ungern 1944. Skyddspassen gjorde det inte möjligt för judarna att lämna Ungern men det provisoriska svenska medborgarskapet räddade liv mitt i infernot. Passen kom att rädda många människor som annars skulle ha hunnit transporterats till förintelseläger. Fortsätt att läsa

Bengt SjöbergFrågor om invandring och integration är brännande frågor i årets valrörelse. Rasistiska uttalanden står som spön i backen. Mitt i allt detta växer det fram kraftfulla motkrafter där man inbjuder till gemenskap i en anda av medmänsklighet, respekt och kärlek. Vi ser hur visionen om, att vi ska lära oss leva med varandra i ett öppet och inkluderande samhälle, förverkligas på den ena orten efter den andra. Fortsätt att läsa

Tråkigt nog har flyktingar och invandrare blivit ett politiskt slagträ i den pågående valdebatten i Sverige.

Statsministern har klart och tydligt uttalat att Sverige inte har råd med några reformer, eftersom flyktinginvandringen kommer att suga upp alla presumtiva reformpengar flera år framöver. Detta konstaterande  var naturligtvis som att kasta fläskbitar i munnen på invandrarfientliga SD. Det kunde man förutse och som ett svar var idag( 22 augusti) en helsidesannons införd i Dagens Nyheter där man skyller invandrarna för att vi inte kan få några reformer och att vi ska satsa på ”våra egna” här i Sverige. Fortsätt att läsa

Frida MetsoValrörelsen har startat och trots god förberedelse från alla delar av flyktingrörelsen över hela landet och en omvärld som stormar mot oss i media varje dag tycks intresset för att prata flyktingfrågor mycket litet. I tidigare valrörelser har detta berott framför allt på att Socialdemokrater och Moderater inte haft någon vilja att avslöja de politiska likheterna dem emellan i flyktingpolitiken. I år finns anledning att tro att även flyktingvänliga partier kommer tveka inför att lyfta frågan – Migrationsverkets senaste prognos (en prognos vi dock lärt oss ta med en nypa salt) ger jugoslaviennivåer på mottagandet, och i ett sådant läge är det komplicerat att kommunicera till väljarna att det finns kritik att rikta mot asylprocessen. Fortsätt att läsa

Gülay KutalMinoritetsungdommer som tar høyere utdanning i større grad enn befolkningen i alt, kan selvsagt gjennomføre videregående skole i like stor grad

Bare fire av ti innvandrergutter fra ikke-vestlige land fullfører videregående skole, viser en fersk rapport, star det i Aftenposten tirsdag 5. august. Hos jenter er det seks av ti som fullfører, mens i alt for de fleste kommunene ligger andelen omkring 70 prosent eller syv av ti elever i alt fullfører videregående skole. Rapporten det vises til heter “Innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre i 13 norske kommuner” og er laget av Statistisk sentralbyrå. Samtidig viser rapporten at minoritetsungdommer tar høyere utdanning i større grad enn befolkningen for øvrig! Hva skyldes dette som fort kan ses som en motsetning? Og hva skyldes at andelen som fullfører videregående skole blant minoritetsungdommer tross alt er lavere? Fortsätt att läsa

Sanna VestinLåt mig berätta om Mohadese, åtta år. Mohadeses pappa måste följa med när polisen kom. Ingen vet när han kan komma tillbaka. Mohadese och hennes lillebror bor i Sverige. Enligt lagen har deras pappa Zaman också rätt att bo här, just för att hans familj gör det och han har själv bott här i många år. Men han måste söka uppehållstillstånd från hemlandet – ett land i krig. ”Vi vill ha våras pappa som alla andra barn, säger Mohadese.” Men vad hon tycker räknas inte som ”synnerligen ömmande” nog för att Zaman ska slippa utvisas. Hennes pappa deporterades med ett chartrat plan till Afghanistan.

Mohadeses pappa hade inget val. Idag har han flytt vidare och befinner sig papperslös i ett annat land där han ska försöka ansöka om återförening med sina barn. Ingen vet om eller när det kommer att lyckas. Fortsätt att läsa

 

Benny LindholmIgår mötte jag en kurdisk man som tack vare arbetskraftsinvandringen bott och arbetat i Sverige ett par år och nu drömde om ett svenskt medborgarskap. Han fick mig att börja drömma. Tänk om de regler som gett honom uppehållstillstånd – och som av vissa beskrivs som extremliberala – kunde bli norm i utlänningslagen och inte bara ett undantag i en annars begränsande lagstiftning. Fortsätt att läsa