Flyktingbloggen En plats för flyktingpolitisk debatt

FridaEtt litet land i EU:s utkant som tar ovanligt stort ansvar för asylsökande. Låter det som Sverige, där 16 317 syrier sökte skydd 2013? Det låter likadant på Cypern, om Cypern, där motsvarande siffra är 562 syrier.

Ett litet land i EU:s utkant som tar ovanligt stort ansvar för asylsökande. Låter det som Sverige, där 16 317 syrier sökte skydd 2013? Det låter likadant på Cypern, om Cypern, där motsvarande siffra är 562 syrier.

Den dåligt uppdaterade självbilden kommer från att cyprioterna, mellan 2004 och 2007, var det EU-land som tog emot flest personer per 1 000 invånare. Och nu slår Cypern bakut. Bördan är orättvis, anser inrikesministern. Cypern tänker inte längre acceptera en enda flykting.

Fortsätt att läsa

Gülay KutalRådet for innvandrerorganisasjoner i Oslo (RiO) er høringsinstans for Oslo kommune når det gjelder saker som omhandler minoritetsbefolkningen i kommunen. RiO tar kontakt med de som fatter vedtak i saker som gjelder målgruppen de representerer, for eksempel ved møter med sentrale myndigheter.

RiO er engasjert på en rekke områder og har særlig engasjert seg i kommunens handlingsplan mot rasisme og nazisme, spesielt i OXLO-arbeidet, som går ut på å gjøre Oslo til en romsligere by, fri for rasisme og fordommer. Videre har RiO engasjert seg vedrørende rekruttering av personer med minoritetsbakgrunn til Oslo kommune, arbeid mot diskriminering, samt samarbeid mellom skole og hjem.

Fortsätt att läsa

Det sägs att vi inte har sett en sådan framväxt av rasistiska, nazistiska och fascistiska partier sedan tiden för andra världskriget i Europa. Återigen utmanas själva grundtankarna i demokratin om allas lika rätt och frihet. Om medbestämmande och deltagande. Mänskliga rättigheter ifrågasätts och relativiseras. Jämlikhet och solidaritet avgränsas och villkoras.

Politiker rör runt i vattnet så dyn gör vikar smutsigt bruna. Högermilis marscherar på gatorna. Attackerar meningsmotståndare för att döda. Vandaliserar skolor, moskéer och synagogor.

Fortsätt att läsa

 

Laila LindbergSvenska skolor har tagit emot elever från många olika länder under många år. Kommunerna har försökt ordna mottagandet så bra som möjligt. Numera finns mycket forskning som berör nyanlända barn  och många olika erfarenheter har gjorts.

 

I en nyutkommen bok En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever (Studentlitteratur) har teoretiker och praktiker bidragit med kunskaper och erfarenheter.

 

Syftet är att sprida vetande om hur elever kan tas emot på ett bra sätt. Många faktorer påverkar barns och ungas möte med ett nytt land, språk och skolsystem ges ett helhetsperspektiv där språkliga, psykosociala, sociokulturell och hälsomässiga aspekter belyses. Skolan är den arena där alla möts och skolan är den bästa resursen för att göra nyanlända elevers start lyckosam.

Fortsätt att läsa

Sanna VestinKlockan fem på morgonen tisdagen den 18 mars kliver polisen in till en barnfamilj i Sundsvall. Där finns pappa, mamma och två barn. Mamman  lider av en djup depression och har inte ätit själv på mycket lång tid. De senaste månaderna har hon sondmatats. Mammans tillstånd har inte räckt för att hejda utvisningen.

Men nu ligger även familjens elvaåring apatisk. Det familjen utsatts för i hemlandet, rädslan pojken levt i under fyra år i Sverige och att mamma försvunnit för honom blev för mycket. Vid ett tillfälle i januari då mamman föll i golvet har pojken blivit okontaktbar. Även han sondmatas.

Vad gör polisen? Frågar pappan om det finns läkarintyg? Ringer till Migrationsverket och kollar om de verkligen ska bära ut ett livsfarligt sjukt barn?

Fortsätt att läsa

Anna HedhDebatten om och arbetet med romers rättigheter har pågått intensivt i Europaparlamentet de senaste åren. Det är inte en överdrift när jag säger att det är en av de sorgligaste och mest frustrerande frågor jag arbetar med. Men trots att det är bedrövande att följa medias rapportering om tiggeri, romer och hemlöshet här i Sverige så är jag glad att frågan kommit upp i Sverige, eftersom vårt medlemskap i EU gör att vi också har ett ansvar.

Fortsätt att läsa

Bengt SjöbergJag känner till några fall där asylsökande med laga kraftvunna utvisningsbeslut ändå blir kvar i Sverige. Det kan handla om att det är svårt att skaffa fram giltiga resehandlingar som t.ex pass. Under tiden som går hittar den asylsökande ett arbete med avtalsenlig lön. Jag jobbar med några sådana ärenden där det jobb som erbjuds är knutet till sjuka, nära släktingar som talar ett språk där det inte går att hitta någon annan tolk än den asylsökande dottern med utvisningsbeslut. Kommunen erbjuder anställning, men den asylsökande måste söka från hemlandet. Eftersom hoten från hemlandet fortfarande är aktuella letar vi efter annat land, där den asylsökande har rätt att vistas. Förut kunde man chansa och åka till Norge för att där lämna in sin ansökan om arbetstillstånd, men den möjligheten har stängts.

En vän till mig försökte följa med en kvinna som erbjudits arbete. Man reste till Turkiet och förberedde både svenska ambassaden och Migrationsverket om en snabb behandling av ansökan. Det hela gick i hamn inom cirka tio dagar vilket får ses som mycket lyckat. Men övriga familjemedlemmar som befann sig i Sverige var tvungna att söka från hemlandet. Hur det hela avlöpte känner jag inte till i skrivande stund.

I de fall där jag är involverad just nu rör det sig om mycket sjuka mödrar och möjligheterna att åka till hemlandet eller annat land utanför EU har hittills inte lyckats. När jag skrivit till Förvaltningsprocessenheten på Migrationsverket och begärt att kvinnornas ansökan kunde få behandlas medan de är i Sverige, får vi besked, att lagen inte ger några sådana möjligheter att göra undantag. Jag tycker att det är mycket inhumant och prov på stelbent byråkrati.

Bengt Sjöberg
Lärare, pastor och kommunpolitiker (KD)

 

 

Görel Sävborg-LundgrenMikael Leyi skrev för en dryg månad sedan om ”att gå hela vägen tillbaka till det allra mest grundläggande värdediskussionerna och börja om diskussionen där”. Det är tröttsamt, och det är riskfyllt, skrev han.

Så här tänker jag. Liv går före lag. Om man har anledning att misstänka att någons liv är i fara, är det viktigt att så långt man kan anstränga sig för att den personen ska förbi vid liv. Lagar som gör andra värden till viktigare, t.ex. ett samhälles ordningar eller ekonomi, står i strid mot detta. Den bevisbörda som den svenska migrationslagstiftningen lägger på en asylsökande, är i detta sammanhang mycket problematisk. Det är ju den asylsökande som ska bevisa att hon eller han är flykting eller skyddsbehövande. Migrationsverket behöver inte bevisa bortom rimligt tvivel att inget skyddsbehov finns. Vi vet ju också att många av dem som nekats asyl och blivit återsända till landet de flytt från, efter kort tid åter försöker fly eftersom de fortsatt fruktar för sitt liv. Men i Sverige är det inte deras liv som vi anstränger oss för att skydda, utan ansträngningen gäller att slippa ta emot den som möjligen skulle kunna klara sig om han återvänder.

Fortsätt att läsa